| Start och ml?- Bogens kyrka och Spikmagasinet i FredrosAlla som ngot sdr regelbundet lser min blogg har frsttt att jag gillar att rra mig, sjlv anser jag mig inte speciellt hurtig snarare lite lat som hellre lser en bok n hrdkr p gymmet - men allt r som bekant relativt "Felet" r helt mina frldrars som slpat med mig ut i skogen s lnge jag kan minnas verdriver inte allt fr mycket om jag sger att jag r uppvxt p en filt i skogen.Anledningen r min morfars och mormors skogsfastighet L som fram till frsljningen i mitten av 80-talet krvde mycket tid i form av gallring och terplantering.Dessutom skulle det huggas ved och plockas br och i hlarna p mamma och pappa hngde jag med en filt och en liten rd vska fylld med Kalle Anka, dockor, papper, kritor, frukt och kanske lite godis.P vintern kte vi skidor och min skiddebut skedde enligt sker klla (mamma) vintern 70 -71 p ett par rda trskidor med kabelbindningar hemma i trdgrden.Sedan fljde ett antal r d jag efter bsta frmga kajkade runt p krarna bredvid huset eller lngs lven och nr jag blev strre i elljusspr och i skidparadiset ngen.(Blev alldeles trgd nr jag var dr fr tre r sedan och Greta 80+ fortfarande grddade vfflor precis som nr jag var barn.)Lng inledning men fr drygt tio r vertalade jag mamma att vi skulle g Finnvgen mellan Bogens kyrka och Fredros en strcka p ca 21 km.Vid nrbelgna Fredros herrgrd startar den 21 km lnga vandringsleden Finnvgen.Leden gr till Bogens kyrka och var frr den enda frbindelsen norrut.Finnvgen ansluter vid Aborrsjn till ett omfattande system av vandringsleder och har ven anslutningar till ngenleden och Finnleden.Leden passerar Pipoberget (378 m h), Gunnarskogs hgsta punkt.Bilen parkerades nedanfr kyrkan och frsta kilometern bestod av en rejl stigning upp till sen och vl uppe tog vi en frsta fikapaus och njt av utsikten som strcker sig lngt in i Norge.Problemen hopade sig redan frn brjan, vi skulle ju hinna med bussen i Fredros tillbaka till bilen en tid att passa - vilket fick min raska mamma p 60+ att brja klaga ver att jag inte gick tillrckligt fort.P den tiden sprang jag ledigt en mil men hon hade helt rtt jag hade inte den teknik som krvdes fr att g raskt p skogsstigar S det var bara fr mig att bita ihop och hnga med s gott jag kunde.Eftersom vi gick leden i fel riktning hade vi ibland lite svrt att hitta ledmarkeringarna, vilket mamma naturligtvis ppekade fr sin kusin L eftert.Finnvgen eller Finnle r rekonstruerad av mammas kusin L och skogvaktare T. Enligt mamma hade kusin L ftt en hel del information om strckningen av sin faster K dvs min mormor K. Sjlva vgen anvndes av finnarna nr de gick till mssan i Gunnarskogs kyrka eftersom kyrkoplikten vissa helger innebar att den som inte varit i kyrkan d fick bta vid tinget.Bogens kyrka brjade byggas frst 1849 Mamma och jag hann ocks prata mycket om hennes barndom och ju nrmare vi kom hennes frldrahem desto mer kade farten.Hr fiskade jag med morfar, hr bodde nn, och hit gick vi och dansade, hr hnde det osv.Nr vi kom till en skylt med texten manslterbacken berttade hon att hon hrt historien om hur en karl blev ihjlslagen just p den hr platsen av min mormor som barn - vid det hr laget brjade jag knna mig lite flsig.Och mamma d?Ja hon, hon brjade spurta - nu nr hon definitivt var inne p sina barndomsmarker.Vl framme vid mammas barndomshem L, genomfrde vi (som vanligt) en inspektion av huset och det r svrt att sga vem av oss som led mest av frfallet.Jag har egentligen aldrig frltit mamma och hennes syskon fr att de beslt att lta huset frfalla nr mormor och morfar flyttade till Stommen 1971.D hade min mormors familj bott och brukat jorden dr sedan 1729/1730.Nr vi var klara med inspektionen bar mamma och jag ut kksbordet och tv stolar p backen och dukade upp vr lunch i solskenet.Enligt uppgift i Gunnarskogsboken fungerade ocks L som ett raststlle och enklare gstgiveri fr de som frdades lngs leden.Vi fortsatte och nsta anhalt, cirka 2 km frn L, var D dr morfar bodde.Gissar att tv ungdomar i slutet av 1910-talet anvnde den stigen rtt flitigt ;-) Efter att vi passerat D brjade mamma faktiskt sl av p takten och vi kom fram i mycket god tid till Fredros och bussen.Nsta dag var mamma hur pigg som helst och jag, jag knde mig lite dven.Den vandringen blev startskottet fr en tradition som innebr att mamma och jag tillsammans med moster B eller pappa (fast srskilt B gr lite vl lngsamt enligt mamma) i stort sett varje r gtt en vandringsled i Gunnarskog, Grsmark eller Lekvattnet.Ett av mina ml r faktiskt att g mellan mitt frldrahem och mammas - en strcka p ca 50 km och det finns grusvgar och utmrkta vandringsleder hela vgen.Tyvrr har det inte blivit av n, men har funnits med i planeringen varje sommar i mnga r nu, s i r kanske det ntligen r dags? |
|